viddywell

Xerox fick troligtvis en hjärnblödning /tiaatack, ep-anfall eller liknande igår morse, han stod och såg jätteförvirrad ut vid trappen när vi skulle gå ner för att äta frukost. sen irrade han omkring, vägrade att gå ner och jag som inte fattade bättre, mer eller mindre tvingade ner honom för trappen, dock så försiktigt det går, men det är inte så lätt att ta ner en hund som väger lika mycket som en själv när han inte har koll på benen, hursom så tog vi oss ner till sist, då gick han rätt in i saker och ramlade och bara skakade för att han var så rädd. Då märkte vi att han var blind.
Han hade benen rätt ut och liksom höll balansen fast han låg ner. Vi ringde vetrinärakuten och skulle åka in direkt. Snabbpackade alla selmas grejer och innan vi ska åka så får jag lyftsläpa ner honom från yttertrappen för han ser verkligen ingenting.

Jag tänker att han ska få gå en liten promenad innan vi åker i varje fall och har koppel på och går upp på vägen bakom vårt hus, (tänker naturligtvis att det är sista gången han och jag någonsin går en promenad tillsammans, då jag är överygad om att vi kommer att vara tvungna att ta bort honom) Då märker jag plötsligt att han börjar bli piggare och lite mer lik sig själv och då vi kommer tillbaka till bilen springer han fram och pussar Selma i ansiktet, han som nyss inte kunde gå igenom en dörröppning... Han ser igen, vi går till trappen och han studsar upp som vanligt.. ( Ett äkta hallelujha moment) Sen var han  glad och nästan som vanligt-först var han lite speedad, men det tror jag var för att han själv var så lättad, han hade dock inte samma avståndsbedömmning och kroppskontroll som han hade innan, missbedömde avstånd då han skulle hoppa över saker och hamnade mitt i och så...

Vi ringde akutveterinären igen, men de sa att det inte var någon idé att komma in om symtomen var borta och att de inte hade ngn ögonspecialist på plats ej heller ngn  magnetröntgen då det var helg. Igår kväll förlorade han synen två eller tre ggr igen och idag har han förlorat synen en gång vad jag vet. Men han har legat och sovit en hel del så det kanske inte ens skulle ha märkts...

Har pratat med flera veterinärer och gillar inte att man inte kan få ngn hjälp bara för att det råkar vara helg...


Usch hemskt är vad det är, när man inte kan förklara för honom och ej heller hjälpa honom. När det har hänt så platslägger vi honom för att han inte ska gå in i saker och ramla. Imorgon skulle vi in med honom för då fanns det en ögonspecialist på plats, dock har Selma läkartid då som vi har väntat i över en månad på, så jag tror att det blir så att Ken åker med Xerox och jag med Selma... Vi får se hur det blir helt enkelt..


Usch. Deppig helg med tanke på det...

Idag var Jörgen m. familj här och hjälpte Ken fälla träd, mycket snällt. Anna erbjöd sig också att ta Selma om vi behövde trots att hon har två barn själv, varav en är dryga tre månader.. Jättesnällt! och det uppskattas mycket att man vet att man kan ringa om det kör ihop sig.

Mamma sa också att hon kunde ta Selma imorgon, men eftersom hon har läkarbesök kanske det är bättre att jag tar henne själv... Ken är iväg med kranbilen som han hade när han fällde träd så jag får prata ihop mig med honom när han kommer hem...

Hoppas att det blir en bättre vecka, att vi får reda på vad det är för fel på Xerox och att det går att behandla, medicinera eller operera.. Bara han blir bra igen..

Usch...

Jaja, ha en trevlig vecka allesammans...