viddywell

Och nej jag syftar inte på Linda Bengtzings härliga slagdänga...  Jag håller på och tjafsar med Noblessa om en köksblandare som vi skulle fått levererad tillsammans med köket, men som av någon konstig anledning inte fanns med...  Hade lite samtal fram och tillbaka med noblessa med en kille som verkade lugn och trevlig, tills för några dagar sen då det ringer upp en otroligt otrevlig kvinna med kraftig brytning. Och hon började ifrågasätta allt, saker som jag inte alls förstår vad de har att göra med... Först varifrån vi har tagit vatten när vi inte haft någon kran och sedan varför vi lånat en kran....

Hur som helst. Jag ber att få ringa upp. Kontaktar en konsumentombudsman som sa att jag har rätten på min sida (vilket den här kvinnan mycket otrevligt hävdade att jag inte hade.... Hon sa också att hon tyckte jag lät otrevlig.. eller sa och sa.. Hon skrek det i örat på mig... )

I varje fall. Samtalen går fram och tillbaka och till slut ringer kvinnan och säger att de hittat min blandare.. Perfekt tänkte jag som slutat att tro att det ens var möjligt... Hon frågar hur vi lättast kan få den till mig och jag erbjuder mig att åka 5 mil dit och 5 mil hem för att hämta den. Kommer dit och får skriva på ett papper att jag hämtat den.. Känner mig ganska nöjd för jag trodde detta var mission impossible jag tagit mig an...  Och hur otrevlig kvinnan än varit så tänker jag att hon måste vara duktig på det hon gör då hon dessutom är chef och är sådär otroligt otrevlig och får behålla jobbet...  I varje fall så var det ju hon som ringt mig och sagt att de var rätt blandare och hon tyckte att jag skulle komma och hälsa på henne då jag var där för att hämta den... (lite dåligt samvete för att jag hade rätt tänker jag... )

Då jag är där och ska gå fram och hälsa på henne går jag fram och säger " Hej, ursäkta det är jag som är Jenny..."
"Ser du inte att jag är upptagen! du får vänta...." Väser kvinnan bitchigt fram... "Jag skulle hämta blandaren"
"Vänta"

Så sjukt otrevlig och nej jag såg inte att hon var upptagen, hade hon stått och pratat med någon hade det varit en sak, men hon satt och tittade i papper...

I vilket fall som helst.. Då jag kom hem och öppnade min kartong så är det ju fel blandare... Känner att jag nästan inte orkar bry mig mer...  Tar upp telefonen och ringer min nya härliga bekantskap. Säger att kodnr är fel och att jag inte beställt den här blandaren för att blandaren som jag har beställt har ett duschmunstycke... Det har den inte skriker hon tillbaka...  Sen säger hon att jag får komma in till kontoret och ge dem min leveranskopia... (kopia som sagt, allt jag har är ju kopior av deras papper, säger sen att jag ska ta en bild av den lånade kranen som sitter idag... )

Var ut och kollade på internet idag och kranen jag ska ha kostar 4000 kr mer än den de skickade med... En slump?.... Knappast... Min är dessutom fyrkantig i formen, de har skickat med en rund.. Jag blir så trött. Då jag inte kände för att sitta och åka så skickade jag ett mail idag.... Här har ni en kopia på det..


Hej!
 
Tänkte att jag skickar ett mail istället för att sitta och åka. Ni har ju kopior av alla papper jag har. Och ett byte av detta slag ska ju ske utan kostnad för kunden och jag har över tio mil tur och retur till er.
 
Jag har beställt Blanco Linus S-F krom kod: 514023 och den ser ut såhär.



 
Vill ni ha en bild på min lånade kran så kan ni väl skicka ett mobilnr så tar jag en bild och mms:ar den.
 
MVH/Jenny Olsson


Får se hur detta utvecklar sig.. Har inte kunnat sova inatt för jag har varit så förbannad och tänkt ut alla elaka saker som jag ville skriva i mailet... (vilka jag dock utelämnade för så gör man inte...)  Kände bara att jag måste skriva av mig någonstans.. Så ni får ursäkta för ett av bloggvärldens tråkigaste inlägg...

Ken tittar på mig och ler... Gumman... när du inte orkar mer tar jag över så ska du se att jag löser det där...

Om jag inte redan hade gråtit hade jag nog börjat (som sagt jag börjar gråta när jag är förbannad... som regel i varje fall..) Och dessa jävla hormoner hjälper ju knappast till...  Men Ken börjar prata om insändare i tidningen och att föra ett jävla liv framför andra kunder i affären och andra mycket socialt försvarbara taktiker...  Men som sagt.. Det får vara plan B. jag tänker försöka lösa detta civiliserat, i varje fall från min sida...

Och jo, Ken vet precis vad man ska säga för att trösta en trött och förbannad liten hormoniell fritidsforskare..... =)